Prostastjärt |̲̅̅●̲̅̅|̲̅=̲̅̅|̲̅̅●̲̅̅|

Fan vad livet ska suga då. Att det kan vända så fort. Förra veckan svävade jag i princip på moln och nu har jag kommit ner till jorden igen, ståendes i gyttja, lera, kvicksand. Jag sjunker mer och mer för varje dag. Och JA FY FAN VAD EMO DET LÅTER. Men det får det göra. Allt detta är mitt eget fel. Man ska ju alltid tänka innan, men det har jag visst glömt bort hur man gör.

Jag vill så mycket, men jag kan ju inte styra allt och alla med min vilja. Hade inte varit kul om jag kunde för då hade ju livet varit tråkigt. Eller hade det? Jag vet inte. Jag vill bara att nåt ska hända. Går jag och väntar på bättre tider som aldrig kommer komma? Kanske. Kanske inte. Jag tror bara att jag är tillbaka där jag var då jag precis hade kommit hem från Norge. Helt jävla deprimerad över livet. Rädda mig?

Låt mig vinna på lotto. Miljontals miljoner. Låt mig.


Mu.