Hela mitt liv har gått för fort
Hej svejs lingonfejs. Standard nu för tiden. Tråkigt, ja. Men som sagt. Standard.
Jag har nu firat jul hos pappsen och även en sen liten jul hemma hos min kära mor. Det har varit mysigt och och roligt. Nu är julen över och nyår är om bara några dagar. Jag hatar nyår har jag kommit fram till. Det känns så krystat. Alla letar efter fest och måste ha nåt att göra annars får dom panik. Sorligt tycker jag. Orkar inte med. Nu slutar jag, rah. Och för dom som känner mig väl, ja det var ett Pippi-citat.
Det var inte riktigt det jag hade tänkt att skriva, utan det var ju det här...
Jag har kommit fram till att hela mitt liv har gått så jävla fort. Dagis gick förbi med en racerfart. Oboy vad glad jag skulle ha varit om jag fortfarande var ett snorigt litet dagisbarn som varken visste in eller ut. Sen kom grundskolan och den svischade förbi med en hejdundrande raketfart. Sen kom gymnaiset och ojojoj vad kul man hade. Vänner hit och pojkar dit. Eller mja haha en pojke dit. Iaf. Sen åkte jag till staterna i ett år och alla mina vänner hemma i Sverige tog studenten, medan jag kom hem ca 1 månad senare och fortfarande hade ett år kvar. Pissigt värre. Året gick dock väldigt fort. Jag hittade några vänner och tiden rullade på. Jävligt snabbt. För snabbt. Raktfart helt enkelt. Usch. Sen var det studenten. Efter det så var det "sommarlov" och då blev det resor, arbete och besök av amerikanare. Och rätt som det var så var det september och höst, mer eller mindre, och då skulle ju jag iväg till Norge. Det var helt enkelt bara att fara. Nu har jag kommit hem en sväng efter 4 månader och det känns som om jag kom hem från USA typ för några månader sen, fastän det var för 2½ år. Jisses Amalia.
Jag låter som en gammal tant som klagar, men det är så jävla sant. Tiden går för fort. Och så dålig som jag är så lever jag ju nästan aldrig i nuet utan i framtiden och det som komma skall. Jag får nog bättra mig. Kanske ha lite tråkigt. Då går väl tiden långsamt? Eller?
Jag har nu firat jul hos pappsen och även en sen liten jul hemma hos min kära mor. Det har varit mysigt och och roligt. Nu är julen över och nyår är om bara några dagar. Jag hatar nyår har jag kommit fram till. Det känns så krystat. Alla letar efter fest och måste ha nåt att göra annars får dom panik. Sorligt tycker jag. Orkar inte med. Nu slutar jag, rah. Och för dom som känner mig väl, ja det var ett Pippi-citat.
Det var inte riktigt det jag hade tänkt att skriva, utan det var ju det här...
Jag har kommit fram till att hela mitt liv har gått så jävla fort. Dagis gick förbi med en racerfart. Oboy vad glad jag skulle ha varit om jag fortfarande var ett snorigt litet dagisbarn som varken visste in eller ut. Sen kom grundskolan och den svischade förbi med en hejdundrande raketfart. Sen kom gymnaiset och ojojoj vad kul man hade. Vänner hit och pojkar dit. Eller mja haha en pojke dit. Iaf. Sen åkte jag till staterna i ett år och alla mina vänner hemma i Sverige tog studenten, medan jag kom hem ca 1 månad senare och fortfarande hade ett år kvar. Pissigt värre. Året gick dock väldigt fort. Jag hittade några vänner och tiden rullade på. Jävligt snabbt. För snabbt. Raktfart helt enkelt. Usch. Sen var det studenten. Efter det så var det "sommarlov" och då blev det resor, arbete och besök av amerikanare. Och rätt som det var så var det september och höst, mer eller mindre, och då skulle ju jag iväg till Norge. Det var helt enkelt bara att fara. Nu har jag kommit hem en sväng efter 4 månader och det känns som om jag kom hem från USA typ för några månader sen, fastän det var för 2½ år. Jisses Amalia.
Jag låter som en gammal tant som klagar, men det är så jävla sant. Tiden går för fort. Och så dålig som jag är så lever jag ju nästan aldrig i nuet utan i framtiden och det som komma skall. Jag får nog bättra mig. Kanske ha lite tråkigt. Då går väl tiden långsamt? Eller?
Kommentarer
Trackback
