Mr. Hankey the Christmas Poo

Okej nu ska jag dela med mig av något, som kanske är ganska obvious, iaf för dom som känner mig och även min familj väl...

Jag är ganska äcklig. Min familj är ganska äcklig. Jag har inga problem med rapar eller pruttar, dock så pruttar jag inte in public. Rapar gör jag däremot. Självklart gör jag det inte ute på typ restauranger och dyl, utan med vänner och bekanta. För jag bryr mig inte så mycket. Det måste ju ut, inte sant? Och fine att jag gör det lite väl för högt, men vad spelar det för roll egentligen? Oftast så är dom luktfria. If not, så är jag iaf snäll nog att varna haha.

När man växer upp med två brorsor och döva föräldrar så kan ni ju själva dra lite slutsatser. Jag kan återberätta en händelse som inträffade hos vår farfar för X antal år sedan (typ runt dagis/lågstadietiden). Jag och min storebror delade säng (en stor 180 säng) och hade precis gått och lagt oss. Det är helt bäcksvart i rummet för gardinerna och persiennerna gjorde verkligen sitt jobb... Iaf. Jag hör att Jens rör på sig ganska mycket och fattar inte riktigt vad han håller på med, eftersom det är så in i nordens svart. Efter en liten stund så hör jag (och känner, I might add) en prutt läggas preeecis framför mitt ansikte. Hur han hittade det i mörkret har jag ingen aning om, men det gjorde han. Jag skrek ju självklart "åååååh" osv.. Men vi skrattade ganska mycket efter ändå. För det var ju kul. Jag kommer ju tom ihåg allt nu flera år senare.

Sen så kan jag även dela med mig, när jag ändå håller på, att vi, när vi hade katter (även detta när vi var små), brukade fisa dom i ansiktet bara för att se deras reaktioner. Det var också kul. Dock inget jag skulle komma på nu i vuxnare ålder.

Vi pratar ganska öppet och äckliga saker, och detta oftast under middagen då vi äter tillsammans.. Varför just vid middagen vet jag inte. Det kommer naturligt för oss. Det som blir lite knasigt är väl när vi har besök av diverse pojk- och flickvänner... Middag med oss är ju inget som man kan förbereda sig för, för varje gång är olika, både i grovhetsgrad och i samtalsämne. Men tro mig, it's not pretty. Många sitter nog där och funderar "hur jävla fucked up är dom egentligen?" Visst kan det vara så, men jag tar inte åt mig. Får väl vara lite fucked up då. Extrema är vad vi är, men jag antar att det är så vi rullar.

Trots denna öppenhet så kunde jag inte prutta "normalt" med mitt ex. Kände mig väl inte bekväm nog att sitta där och släppa mig kanske, men rapa gjorde jag. Haha sjukt att jag erkänner detta, men spela roll :)

Det som inspirerade mig till att skriva detta inlägg var ett litet samtal med min storebror på MSN, där han kläcker ut sig detta under samtalets gång -

"Jag är som Jesus fast med bajs"



Kommentarer
Postat av: Micke

Haha, om du bara visste vad jag känner igen mig.

2008-12-03 @ 13:54:35
URL: http://...

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0